West Coast Riot 2010

West Coast Riot 2010
Nu är det över. och det var underbart. det var såhär underbart:
onsdag förmiddag hoppade jag på tågbuss &tåg med Adrian och Marcus, och väl uppe i Göteborg mötte vi Hampus H och promenerade hela vägen bort till vandrarhemmet, efter att ha fixat våra fina festivalarmband. På kvällen blev det pizza, kuddkrig, tv, massa snack och annat kul. Vi var inte uppe alltför länge, dock kunde inte jag sova och hade dessutom fått min säng ockuperad vilket resulterade i att jag låg på golvet till halv 6 ungefär, sen gick jag upp och borstade tänderna varefter jag var så kall så jag la mig i en annan säng och somnade i två timmar.

Torsdagen började med att vi promenerade mot Frihamnen. När vi tillslut hittat över bron så satte det igång. Jag köpte en jättefin Rise Against-tröja till att börja med, sen var det igång. Först ut som vi såg var Bruket, inte min vanliga musikstil, men de spelade Lyckliga Dagar som är bra ändå och då var jag nöjd. Därefter mötte vi upp Hampus W vid tåget, och vandrade sedan tillbaka för mat &The Dillinger Escape Plan innan det började på riktigt. Vi drog bort för att kolla på The Specials, som jag aldrig hört innan. De var riktigt bra, sjukt skön musik och jag fick dans i hela kroppen och lämnade de andra för att åla mig fram till andra raden och dansa i en halvtimme ungefär. Uppe i varv ville jag såklart stå långt fram på Flogging Molly också, så jag &Marcus tog oss ganska långt fram och i mitten, nöjda med platserna -tills de började spela och vi var mitt i moshpiten. När vi &mössan blivit ganska mosade drog vi oss åt sidan och stod och hoppade där istället. De var sjukt bra, både musik och performance! Jag hade bara hört två av deras låtar, men dessa spelades och jag sjöng med och hoppade!

Näst på tur var Bad Religion, vilka det bara var jag i vårt gäng som lyssnade på, så jag lyckades efter en del besvär och hårslitning att ta mig längst fram och sjunga med i mina favoritlåtar. Rise Against var nästa, och det var så sjukt bra! jag kunde inte alls alla låtar, men när de spelade Prayer of the Refugee, Swing Life Away och Hero of War efter varandra, då var vi så lyckliga vi kunde bli. Helt underbart, och hela publiken sjöng. Jag missade de sista låtarna (och naturligtvis när sångaren mötte publiken) för att springa bort och kolla A Day To Remember. Blev dock besviken där, det var inte så bra låtar som spelades, inget drag och inte mycket performance. Däremot var det desto mer drag när Dropkick Musphys spelade, men det var så mycket folk att det var svårt att hitta en plats där man kunde andas. När de spelade mångas favorit Johnny, I Hardly Knew Ya moshades det lite extra och jag flög in i och slog huvudet i en killes haka - jag tyckte synd om oss båda, det känns fortfarande.

Sist men inte minst spelade The Hives. Jag var frusen och opepp till en början (ännu ett band jag inte lyssnat på men antagit var utom mina ramar), men när han väl slutade snacka och började sjunga var det ordentligt med drag framåt slutet, publiken var galen och piren gungade. Trötta, hesa, kalla och blåslagna drog vi oss när allt var slut, strax innan tolv, mot en spårvagn, tog oss till vandrarhemmet och var uppe och hade kul till fyra, halv fem någonting. Vaknade halv åtta igen, sen blev det städning och därefter att ta sig in till stationen för att åka hem.

Sammanfattningsvis:
Bästa band - Rise Against
Bästa Performance - Flogging Molly

Nu sitter jag och sörjer att jag inte kan vara med på Metaltown och Pier Pressure - det hade vart så underbart! Men det får bli nästa år - då blir det alla tre, eller Hurricane. Jag är redan pepp!!

och alla paren som var överallt fick mig att sakna dig så,.



I've got some friends, some that I hardly know
but we've had some times, I wouldn't trade for the world