words that move

för tillfället händer ingenting. och då skriver jag här istället, flummar, som ett bättre tidsfördriv än inget. jag funderar i skrivande stund på när någon kommer tillbaka, och varför facebook-chatten helt plötsligt gick upp i rök. inte för att jag tyckte om den ändå riktigt, men den gjorde att man kunde hålla lite koll iallafall. och lite kontakt med folk långt bort.
för övrigt är det otroligt vad ord kan göra, ett ord som kan ge en ångest, eller ett par ord som gör att man känner sig betydelsefull. och små saker som att diskutera på morse bara för att jag har det fastetsat i mitt huvud och förstår vartenda ord nästan lika fort som en vanlig text. eller att någon säger "du betyder så mycket". som betydde lite mer för mig just ikväll,
jag hör låtar jag inte lyssnat på på länge, som påminner om känslor och minnen, saknad framförallt. och får mig att sakna extra mycket. sakna alla som inte är här; det hindrar mig från att bli helt sysslolös iallafall. sen händer saker, inte mig men folk jag bryr mig om och borde säga det oftare till,men det gör ont i hjärtat, och känns inte bra alls, såsom medkänsla tar sin plats.
nu kämpar vi, och då är det enda viktiga sju ord på en papperslapp på en bild, och så lite hopp.
den sämsta tiden är nu, för mig är det kanske den sämsta tiden av den bästa tiden (men det märks inte, det känns mest... bra. för mig. (toppen alltså,))
hjärtat slår hårt, jag hoppas på det bästa möjliga!
och kanske på ett hjärta eller så,

I fell asleep last night, and it felt so good

helg. igen?
igår efter fysiken följde Valle med mig hem (a) vi var väldigt trötta, fast mest jag kanske. Därför fick vi inte mycket gjort innan klockan började närma sig fem, då jag kilade iväg genom dugget mot körskolan. Där genomled jag två timmars körteori i sällskap av Jocke, och tiden gick då hyfsat fort. när jag sen kom hem smög jag in i mitt mörka rum där min älskling låg nerbäddad i sängen och sov :) han blev väckt av kalla pussar, och så blev det att äta och fika. Tänkte att jag skulle plugga på italienskan sen som börjar bli lite mer och lite klurigare nu, och jag kämpade tappert medan Valle gjorde allt han kunde för att distrahera mig... och tillslut var jag tvungen att ge upp; sen myste vi under ett varmt duntäcke tills klockan blev mycket och det blev dags att sova.

och när vi vaknade på morgonen flög en tanke förbi att jag borde inte släppa taget om någon som gör att jag kan sova bra. sova en hel natt och bara vakna två-tre gånger, somna tryggt utan den eggande mörkerrädslan som klamrar sig fast i tankarna som snurrar som den snabbaste karusell. jag borde inte släppa taget, om jag inte vet att han kommer tillbaka och håller spökena borta nästa natt också -men det gör han inte. inte denna natten och inte nästa,; det är inte så att jag inte kan gå några dagar utan att träffa honom, min fina pojke, men den känslan, att sova ordentligt och trött, den infinner sig inte ofta nuförtiden. och känslan, känslan av att inte behöva bry sig om någonting annat i världen, bara för att du är i ditt hjärtas famn, den är oslagbar.
Den är det bästa som finns. tillsammans med hundra andra saker som har med honom att göra. För att jag älskar honom så mycket så det knappt får plats, <3


vackra bilder från http://weheartit.com

I have all that I deserve and what a joy,

wishful wednesday

omotiverade onsdag.
som jag faktiskt har börjat tycka om lite ändå. För hur skönt är det inte att låta sängen vara obäddad hela dagen så man kan krypa ner under ett värmande täcke när man vill? och hur skönt är det inte att kunna sova trött och ostört i två timmar, och vakna med känsla av att man har sovit en hel natt. och kunna gå runt i myskläder (mina stora Canada-joggingbyxor, två linnen och min stora Canda-tjockiströja) en hel dag, äta äpplen och känna att man har hela dagen på sig att göra vad man vill göra. och jag tänkte igår efter varje gång jag fick höra "men vi ses på torsdag" hur mycket jag ogillade det bara för att det var så länge till torsdag. men... en extra dag nästan helt utan skola är faktiskt inte helt dåligt, även om man är själv. sen har jag ju mamma här hemma också som bakat en god (hoppas jag) citronkladdkaka (:

svenskalektionen idag var mest närvaro och sätta igång med grupparbetet. Så vi delade upp det vi ska hitta fakta om och gick hem. Det regnade och regnade och jag tänkte att jag blir ju sjuk om jag ska ut och springa i sånt här väder, och så tänkte jag att jag skulle skjuta upp det till senare på dagen om det slutade regna då (jag var trött och opepp). Ha! ironin slår tillbaka! naturligtvis slutar det regna precis när jag kommit innanför dörren med mitt paraply. Jag väntade en stund ändå tills mamma kom hem, men sen fanns det inget annat att skylla på.

Fick dock en lite smart tanke, att om jag springer längre, så behöver jag ju inte springa lika fort. Så jag tog det lugnare och utökade min vanliga Saltörunda med ett extra varv runt ön, och fick en sträcka på 8,1 km på 43.34 min. sen dusch och lunch med commersen som vanligt, och sen tog jag en tvåtimmarspowernap. superskönt! nu blir det snart maat, och sen ska jag plugga hela kvällen.

måste bara säga att jag är aningen road av att folk verkligen trodde på SMHIs prognos om 5 cm snö i hela Blekinge. nu känner jag bara till en liten del av Karlskrona, men till skillnad från mor min så var jag lika stensäker igår som idag på att det inte snöar när det är nio plusgrader. att det skull komma 5 cm regn, är däremot mer troligt.
puss!

take me as I am, cause I'm growing,
but it's so hard to tell when I'm not used to this-

why weekends are so great 5

hemma igen.
känns alltid så tråkigt, även om det är skönt att få sitta och mysa i en filt framför datorn och ta det lugnt, så är nog söndagkvällar ganska precis lika dåliga som måndagar. bara för att det snart är måndag, och jag o r k a r inte det, känns det som. fast det gör jag ju. men nu ska jag sluta klaga, och berätta om min suuperfina helg som jag har haft istället.

Efter att jag och Emmy pluggat till jäättesent på natten, tagit sovmorgon, pluggat mer och gjort en gigantisk skål med fruktsallad (synd att jag inte tog kort på den) så var Emmy så snäll att hon skjutsade hem mig till Valle :) där blev det lite catch-up (hur man nu kan få det på... två dagar? men jodå, nånting finns alltid och det är fint.) och sen drog vi ut och sprang. Valle höll tempot som blev aaningen för mycket för mig, och när vi båda höll på att förgås av tilltäppta lungor och håll så stannade vi, sådär en 200 meter från mållinjen. Fast med en tid på 27.21, så snabbt springer jag inte ens min stan/saltörunda ju! Fast då håller jag visserligen inte på att dö heller :P

När vi hade återhämtat oss lite blev det en låång dusch, väldigt trevligt &mycket skönt! och lite mys, innan vi orkade sätta oss och plugga ett tag. Sen blev det mat, och bakning! Vi bakade vetelängder med kanelfyllning som faktiskt såg ganska proffsiga ut och blev oerhört goda :] Och sen gick vi ut på en mörk och kall, men ganska mysig kvällspromenad :) senare började vi kolla på en spansk film som tydligen skulle vara jättebra, men detta främmande tungomål kändes sövande, och jag såg inte mer än fem minuter. Söten meddelade dock efter ett tag att det inte hände så mycket, så vi drog oss för att sova istället. och som jag sov! inte sovit så bra på veckor känns det som, vaknade bara en gång innan 10 :) riktigt skönt!

så imorse blev det frukost, och sen en lång, härlig, höstig promenad :) och en maassa plugg (blev dock äntligen klar med mina 202 biologifrågor på 12 sidor), och sen musiklyssnande innan det blev dags för matlagning igen (vilket involverade kräftstjärtar, mycket trevligt), och en stund senare blev det tyvärr dags för mig att åka hem igen. Jag älskar helg, hatar när det tar slut.

nästa helg ser nog ut typ: fredag - Jocke, lördag - högskoleprov, söndag - Valle
men först ska man ju kämpa sig igenom en vecka till. Tur att minälskling gör allt mycket bättre<3

I need to build my faith sometimes,

fyra månader och lillördag.

ahh.
så känns det ,typ. igår hade jag fullt upp med allt möjligt, var hemma och packade på första håltimmen och gick på stan med Ida på andra håltimmen och efter skolan så tog jag min tjocka väska och följde med Valle hem på två bussturer. Väl hemma blev det en massa mys, och en del fysikplugg, efter att vi hade fixat en god pastasallad som satt fint en lunchlös dag som denna. och vår superfina fyramånadersdag avslutades med kanelbullar och en film som jag missade slutet på, och vi sov gott i Valles nya säng som faktiskt är riktigt härlig.

vi tog sovmorgon och sen lunch, som vanligt, och hann med att göra allt möjligt och ingenting i sådär enochenhalv timme, sen blev det att ut och springa! det gick nog bra, vi sprang sex kilometer utan tid, och det var inte mycket värre än fem. inte mycket längre heller, faktiskt, men man får ta det i små steg :) skönt att slippa springa inne i stan också, vänta på bilar innan man kan springa över till andra sidan gatan och sånt. och så blev det mer fysikplugg som gjorde mig riktigtriktigt trött och jag somnade nästan, innan min älskling bjöd på te - då släppte både huvudvärken och frysandet. och jag är inte helt säker på vad vi gjorde sen, men helt plötsligt var det dags att laga mat och äta fort, men vi (mest Valle) lyckades ändå få till en fin lillördagsmiddag av fläskfilé , klyftpotatis (med pommes frites-krydda!(coolt!)), sås och sallad, det blev ett fint avslut som egentligen avslutades med en kall väntan på etthundrafemtio-bussen,.

Vi hade många fina stunder under en och en halvdag som kändes typ som en helg, otroligt fina, och jag får känslor som att jag kan titta på dig föralltid för din vackerhets skull, att jag inte kan släppa taget om dig för att ditt hjärtas slag känns som mina slag,. och dina ögon kan ge mig blickar som smälter allting jag vet, tror jag vet och känner, samman till en varm massa av... förälskelse, underbarhet, lycka, magnifikation, sanslöshet och alla vackra beskrivande ord man kan tänka sig. och allt det jag har inom mig, som blandas med allt det du har inom dig, det skapar något vackert, något unikt.- det finaste som finns.
(tack för fyra finfinarefinast månader)

(så galet kär, trodde aldrig jag skulle kunna säga eller känna det, men i dessa dagar, gör du allt möjligt. och filar på mina murar, snart vågar jag kanske säga mer än så.)





I never knew I loved him,
till the day he laid his eyes on me

why weekends are so great 4

helt slut.
har mycket att berätta, men det här blir väl en snabbvariant eftersom jag är sjuukt trött och inte fullt så happi som jag egentligen är. Fredagen var, förutom en lång bilresa, ett besök hos morföräldrar, uppackning, god mat och handskakning med en massa trevligt folk. och på kvällen var vi nog ganska trötta, jag och söten, och lyckades somna och sova en hel natt hopträngda i en 80-säng. men det var förstås både varmt och mysigt, och jag behöver ju kanske inte så mycket plats ändå.

Lördagen blev lite smått sovmorgon, frukost, långpromenad med Ville i stol på släpvagn, pimp av källare - vindsurfingsegel på väggar &tak, presenning på golv och en bar av backar och surfbräda (bilder finns och kommer kanske imorgon), lekar och så mat, prat och skratt, sjukt kul var det! och så avslutades det hela med en skräckfilm i friggeboden och ännu en mysig trängselsömn.

Imorse tog vi en lite längre sovmorgon, men hann ändå med en promenad och besök hos morföräldrarna innan det blev dags för hemkörningen (som kändes dubbelt så lång som ditvägen). och jag önskar verkligen att jag inte alls hade kommit hem, jag vet inte vart jag isåfall skulle tagit vägen - hur flyr man från framtiden? - men att efter en underbar helg komma hem till en fysikbok som bara ger en ångest och frustration, det dödar ganska mycket. och jag är fortfarande trött men har nu dessutom tio nagellackslösa och nerbitna naglar, men som tur är en sovmorgon imorgon. och så slutar jag tidigt. och får träffa Valle. och planera resten av veckan. och förhoppningsvis, kan Valle rädda mig ur det här träsket, den här magsparken.
det finns ett hopp
och en flicka,
som nu drar sig för att packa ur en stor väska,
ta en kvällsmacka
och ta igen välbehövd sömn.






I wish you were here with me tonight