igår efter fysiken följde Valle med mig hem (a) vi var väldigt trötta, fast mest jag kanske. Därför fick vi inte mycket gjort innan klockan började närma sig fem, då jag kilade iväg genom dugget mot körskolan. Där genomled jag två timmars körteori i sällskap av Jocke, och tiden gick då hyfsat fort. när jag sen kom hem smög jag in i mitt mörka rum där min älskling låg nerbäddad i sängen och sov :) han blev väckt av kalla pussar, och så blev det att äta och fika. Tänkte att jag skulle plugga på italienskan sen som börjar bli lite mer och lite klurigare nu, och jag kämpade tappert medan Valle gjorde allt han kunde för att distrahera mig... och tillslut var jag tvungen att ge upp; sen myste vi under ett varmt duntäcke tills klockan blev mycket och det blev dags att sova.
och när vi vaknade på morgonen flög en tanke förbi att jag borde inte släppa taget om någon som gör att jag kan sova bra. sova en hel natt och bara vakna två-tre gånger, somna tryggt utan den eggande mörkerrädslan som klamrar sig fast i tankarna som snurrar som den snabbaste karusell. jag borde inte släppa taget, om jag inte vet att han kommer tillbaka och håller spökena borta nästa natt också -men det gör han inte. inte denna natten och inte nästa,; det är inte så att jag inte kan gå några dagar utan att träffa honom, min fina pojke, men den känslan, att sova ordentligt och trött, den infinner sig inte ofta nuförtiden. och känslan, känslan av att inte behöva bry sig om någonting annat i världen, bara för att du är i ditt hjärtas famn, den är oslagbar.
Den är det bästa som finns. tillsammans med hundra andra saker som har med honom att göra. För att jag älskar honom så mycket så det knappt får plats, <3
vackra bilder från http://weheartit.com
I have all that I deserve and what a joy,
No comments:
Post a Comment