har haft turen att ha min älskling hos mig hela helgen :)
I fredags efter skolan blev det träning, skönt! sen lite mysande tills Victor &Camilla anlände, då blev det Harry's för trippelfödelsedagsmiddag! Tog lite tid innan vi fick någon mat, men det var gott och trevligt iallafall :) och så avslutades det med lite kaffe, latte med chokladsmak för min del, I like it! När vi väl var hemma, strax innan halv elva, var Valle pigg från kaffet och jag lite illamående, så vi låg vakna och pratade och lite sånt tills vi kunde somna - strax efter ett.
Var vi trötta när vi gick upp kvart i sju på morgonen? kan man säga. Provet var segt som vanligt, dock visade det sig att ORD-delen hade gått mycket bättre för mig, men å andra sidan failade jag på matten så jag fick i princip samma resultat som i höstas. Och det stör mig något så fruktansvärt att faila på matten, det är ju det jag ska vara bra på? väldigt frustrerande... men jag har ju ett bra resultat iallafall, så jag ska inte klaga.
På kvällen blev det lite mer mys och så, vid tio drog vi igång en film, men däckade ganska snart och kunde inte ta oss upp för att gå och lägga oss förrän klockan var runt två :P sen sov vi vidare till tio-elva på morgonen, skönt!, och så blev det dusch och frukost, Valle åkte hem och jag träffade Ida &Peter en stund at Glassiären. glass upp i halsen för 29 kr, yes (y)
för övrigt tycker jag det är väldigt gulligt av min fina kille att stava sudoku fel, jag har hittat lösenord men inte löst mina sudoku än, blir väl pausunderhållning till kvällen :) om en stund ska jag ut med pappa och backa runt hörn, får väl se hur det går -.- psykologi sen!
min kille är finastefinastefinaste och pysslar och planerar så jag nästan får dåligt samvete, hade fått, om jag inte hade haft något eget projekt. och så fin, och rätt, och känner mig precis så bra som han behöver för att vara precis rätt, alltid. Jag känner mig krävande, känslig och fel.
och jag älskar honom så otroligt för att han känner mig så bra och för att han är bäst, det bästa som finns, och för att jag får sväva på hans moln och sova i hans famn, för att jag får blunda mot hans axel och andas mot hans hals och bara finnas, nästan inte finnas, för en stund och jo, en vecka klarar jag kanske då. Och varför kommer vi varje gång till en punkt då jag känner mig dum. Så jävla dum och jag hatar mig själv tänker jag, ingen hatar mig som jag gör och varför gör jag såhär när det är det sista jag vill?
vi har för tillfället, glass, kakor och choklad hemma utöver vindruvor och en massa äpplen; överlever jag veckan? jag klarar mig till tisdag.
No comments:
Post a Comment