Monday, December 5

right in front of me '

idag har jag två saker att nämna.
dagens händelser fram tills nu har varit ganska oväsentliga, och om ett vardagligt vardagsliv inte känns så spännande kan ni hoppa ner till nästa stycke. efter frukost inledde jag dagen med ett lätt träningspass, har dock känt av halsen lite mer efteråt, så får se hur jag mår imorgon, om jag klarar av att springa lite (inomhus om vädret är fortsatt drygt). eftersom jag lyckats glömma mina vantar värkte händerna riktigt ordentligt när jag kommit in till stan, så jag unnade mig en stor kaffe innan föreläsningen. sen har jag vart hemma, druckit te och kollat på bones. och snart ska jag ut igen. det var väl det!

lite mer spännande är att jag hört att det snöat på flera håll. ovädret i Lund missade jag under träningspasset, vet inte hur mycket snö det var i det regnet. jag längtar inte efter snön. jag har också hört av min vän i Sydkorea, som har det minst tio gånger så jobbigt som jag. men som det ändå är väldigt trevligt att höra från, eftersom det inte händer alltför ofta. men det var inte det jag tänkte skriva om.

jag nämnde att det är en speciell dag idag. idag är det ett år sedan det var ett halvår sedan jag träffade Valle första gången "på riktigt". lite som en dejt. de första timmarna vi spenderade tillsammans, och mina minnesbilder är så tydliga fastän det känns avlägset,. och jag vågade inte hoppas då, och jag behöver inte hoppas nu, för jag är övertygad om att det inte blir bättre än såhär. <3
gårdagens skörd :)


femte december:
vem hade kunnat ana, att han var min perfectmatch? inte jag. vi hade kunnat se förbi varandra ett år till och vad hade hänt då? hade jag ens varit här? så många gånger har man granskat omgivningen och känt den där känslan av hopplöshet. ensamhet.hur många gånger har man sett förbi personer som kunnat vara så bra? hur många gånger har ni tänkt att ni vet vilka alla omkring er är, att stället är för litet, att det inte finns någon,; hur många gånger har jag tänkt så?
nu finns det inget sånt i mina tankar. världen är liten men så ouppmärksammad på sina hörn. vi har hittat något vackert, vi har hittat varandra och våra tankar går istället till att vårda och froda det som är nu, det som existerar inom och mellan och kring oss. och se vart världen tar oss i livet,
<3

No comments:

Post a Comment